söndag 30 januari 2011

Idag slutar handbolls-VM och vad ska man göra sen?

Nu börjar det dra ihop sig. Nu djävlar ska vi ta det där VM-bronset. Det är på tiden, jag har följt herrhandbollslandslaget sedan mycket tidigt 90-tal, det glada 90-talet med en massa år när man bara gled. Mycket  spänning och nagelbitning förstås, det hör ju handbollen till, men man var ändå säker på att Sverige skulle vara med och slåss om medaljer. Gruppspelet var liksom bara en parentes som skulle avverkas innan det riktiga VM/EM/OS började.

Sedan kom det ledsna 2000-talet. Efter EM 2002 gick det liksom bara utför, plötsligt var en massa andra länder lika bra som Sverige och till och med bättre. Det var ju lite jobbigt, helt plötsligt var det inte bara missade medaljer och trista placeringsmatcher utan man fick dessutom en massa EM- VM- och OS-kval att bekymra sig över. Det var inga roliga år, men nu ser det ju ut att börja gå på rätt håll igen och det är bara att hoppas att en ny gyllene epok börjar nu.

HEJA!

Så här önskar jag att VM slutar

1. Danmark (vem som helst som tvålar till de franska mallgrodorna är hjältar just nu)
2. Frankrike (vill jag egentligen inte alls, men det blir ju här de hamnar om de inte vinner)
3. SVERIGE! KOM IGEN NU!
4. Spanien.

Varför, Kim?

En sak som jag har undrat över hela VM är varför inte Kim Ekdahl Du Rietz sjunger nationalsången. Alla andra sjunger utom han. Varför sjunger inte Kim? Har han komplex för sin sångröst? Eller - ve och fasa - är han så ung att han helt enkelt inte KAN texten? Allt är ju möjligt om man har gått i skolan på 90-talet.

För övrigt kan önskar jag att de inte satte en mikrofon precis under landslaget precis när de ska till att sjunga nationalsång. Det kanske är det som hämmar Kim? För det låter faktiskt inget vidare. Nu hamnar man ju inte i handbollslandslaget på musikaliska meriter, så det spelar ju absolut ingen roll hur det låter. Men det hade ju räckt att visa ett sjungande landslag, man behöver ju inte stoppa upp en mikrofon mitt i ett skrovligt adrenalin- och testosteronflöde när det verkligen GÄLLER. Som om man ville HÅNA.

Skärpning här alltså, TV4.

ÅH NEJ, Sverige - Spanien 23 - 24

Men för helvete, hur nära en bronsmedalj kan man egentligen komma utan att ha den i näven? Ungefär så här nära, uppenbarligen.

Fy vad tråkigt det här var. Nu har väl i och för sig inte Spanien heller haft någon gyllene period de senaste åren, så det var väl kul för dom då, och de var ju uppenbarligen aningens aningen bättre, men det skiter väl jag i just nu. DET VAR VÅRT BRONS.

Ju.

Nu: Ladda om inför finalen. Heja Danmark, nu djävlar ska fransmännen få spö. Hoppas jag.

Och nu är VM slut

Och det var väl FAN vad medaljerna inte går nordmännens väg. Eller ja, nu blev det ju i och för sig silver för Danmark, men det var ju SÅ nära guldet.

Men vad är väl en bal på slottet? TYP.

lördag 29 januari 2011

Satan laughing spreads his wings

Jag retar mig lite på det här könsneutrala "hen". Jag vill börja med att förtydliga att jag absolut tycker att det här med jämställdhet är en extremt viktig fråga. Att det är för djävla mossigt att vi 2011 fortfarande inte har lika lön för lika arbete och för att kvinnor fortfarande tar störst ansvar för hem och familj och bara drygt 20 % av föräldradagarna tas ut av män och så tycker många att man har kommit bra långt i det här med jämställdhet (Det har man inte. 20 % är ganska långt från 50 %. Det är inte ens hälften, för er som inte kan räkna) och att en man som inte "kan" vara hemma med barnen pga ditten eller datten aldrig ses som en dålig förälder, det räcker att han vabbar någon gång  så är han så djävla jämställd att ni anar inte, medan en kvinna som av samma orsaker inte är föräldraledig är en dålig mamma som ska ifrågasättas varför hon "överger" sina barn. Och så vidare och så vidare i all djävla oändlighet.

Och jag tycker absolut att man ska ifrågasätta och riva i det där unkna könsstereotypa, varför en brandman alltid måste vara en man och en sjuksköterska alltid en kvinna, varför hjältar alltid är pojkar/män och varför flickor/kvinnor hela tiden utmålas som svaga och i behov av att bli hjälpta och räddade (av en man), me Tarzan, you Jane liksom. Vakna upp, det är 2000-tal nu.

Men det här med "hen". Jag vet inte riktigt om jag tycker att lösningen på problemet skulle vara att man ersätter "han" och "hon" med en könsneutral term. Är det inte att göra det lite väl enkelt för sig, och är det verkligen det problemet handlar om? Det är som om man trodde att rasism som företeelse skulle försvinna bara för att man börjar säga chokladbollar istället för negerbollar.

fredag 28 januari 2011

Åh NEJ, Sverige - Frankrike 29 - 26

Men ändå. Man hoppades ju in i det sista. Fast det var kanske ingen som på allvar trodde att Sverige skulle klå de regerande OS- EM- och VM-mästarna med hästlängder, eller ens alls. Det är ju liksom inget pojklag de möter, så att säga.

Men ändå. Det var ju NÄRA! Skit också. Nu hoppas jag i alla fall att Danmark slår Spanien, så att Danmark får möta Frankrike i final och (helst) spöa skiten ur dom. Och så förstås att Sverige mosar Spanien (alternativt Danmark) i matchen om tredje och fjärde pris.

Sådär. Snyggt jobbat ändå, blågult. Nu går vi vidare mot brons.

Femtio spänn

Igår när jag var i Malmö blev jag stoppad "på stan" av någon från Läkare Utan Gränser som undrade om jag ville gissa vad en malariavaccination kostade, och i förlängningen be mig att skänka motsvarande summa. Jag gissade på 100 spänn och då kostade det 50. Det är ju lite märkligt med tanke på att om man ska vaccinera sig mot vad fan som helst i Sverige går det loss på flera hundra, och inte ens Läkare Utan Gränser kan väl jobba helt utan lön. Fast de tjänar kanske inte som svenska läkare då, men inte ens de kan väl leva på luft.

Vid närmare eftertanke kostar all välgörenhet i tredje världen alltid omkring 50 kronor och man får alltid så sjukt mycket för pengarna. Typ skolböcker för en hel klass, filtar till en hel by eller dricksvatten till en familj i ett helt år, ALLT kostar 50 spänn. Jag antar att det rent marknadsföringsmässigt inte är så lyckat att gå på stan och be folk hosta fram sådär 23 000 så att man kan låta vaccinera alla barn i byn Unga Bunga mot mässling, eller slanta upp 55 000 för att man ska kunna borra en brunn på torget där. Femtio spänn känns ju kanske mer...rimligt. Jag tror jag ska köra med den förhandlingstekniken när det är dags för påfyllning av TBE-vaccinationen.

Eller kanske inte.

torsdag 27 januari 2011

Jag mötte Lassie så in i helvete alltså

Idag var jag i Malmö på en jobbrelaterad informationsdag som just nu känns väldigt oviktig. Informationen hölls på ett hotell. Jag klev in och orienterade mig lite, och så bara "men kolla, där går ju Ulrik Wilbeck". Ja, då visade det sig att detta var HANDBOLLSHOTELLET. Alla konferenslokalerna var bokade med "handball" utom ett par stycken, bland annat den jag skulle till då, tyvärr. Jag funderade på att låtsas gå fel och råka ramla in mitt i något viktigt taktiksnack, men jag vågade inte riktigt.

Inför den här dagen hade jag dessvärre klätt mig lite, med betoning på lite, mer ordentligt än jag brukar, för man vet ju inte hur andra klär sig och det känns ju sådär om alla andra har kostym och jag kommer i mina urtvättade Adidasbyxor, som i vanliga fall är något av min paradklädsel. Men det var ju helt fullt av Adidasbyxor vart man än såg. När det var fikapaus satt halva det kroatiska landslaget och sörplade kaffe. Det var inte så mycket tjosan hejsan över dom, kan jag avslöja. De satt väl och deppade över sin missade semifinalplats, men det kan de ju gott göra när de nu har brutit tummen av Kim Andersson och allt. Ja, men sen kom väl självaste Ivano Balic lufsande. Han var uppenbarligen inte fikasugen utan stegade förbi sina kaffedrickande landsmän utan ett ord och (nu gissar jag) gick ut och tog ett bloss.

Jamen sen kom väl Ulrik Wilbeck igen, och så både Mikkel Hansen och Niklas Landin glidande och skulle checka ut tillsammans med alla andra danskar som skulle åka till Ankeborg för att spela semifinal. Det blev lite för mycket att ta in på en gång, så jag registrerade inte vilka mer som gick förbi, men de var många, stora och danska. Och så kom Balic tillbaka. Och sen var kaffepausen slut, det var ju själva FAN att man är så plikttrogen.

När jag blev utsläppt igen hade foajén fyllts av spanska landslaget. De skulle också checka ut och åka till Ankeborg. Nu är jag rätt dåligt uppdaterad på spanjorerna, så det blev inte så många Jag Mötte Lassie-poäng där. MEN ÄNDÅ!

Tyvärr såg jag inte en enda svensk (handbollsspelare för bövelen! Taget ur sitt sammanhang lät det ju nästan som att jag var sverigedemokrat) och sen var jag tvungen att lämna detta handbolls-Mekka för att hinna med bussen. På något märkligt sätt lyckades jag gå vilse och istället för att hamna på Värnhemstorget så hamnde jag vid Turning Torso, oklart hur detta gick till. Eller jag går i och för sig alltid vilse i Malmö, i alla andra städer också. Det är lite förargligt, men man vänjer sig. Jag lyckades i alla fall ta mig tillbaks till startpunkten igen. Eller åtminstone hitta en busshållplats där Skåne-Expressen stannade. Inte illa för att vara mig.

onsdag 26 januari 2011

I bara mässingen så att säga

Den senaste heta nyheten är att kaffeautomater läcker bly. Sen visade det sig i och för sig bara vara en modell, som utgör kanske 1 % av marknadens alla kaffeautomater, men det blir ju inte samma skrämselpropaganda så just den delen av informationen kan man uppenbarligen ligga lite lågt med.

Enligt flera artiklar i ämnet så är det "mässingsdetaljer" inuti kaffeautomaterna som ger ifrån sig bly. Jag trodde mig veta att mässing var en legering mellan koppar och zink, och att bly i allmänhet och som legeringselement i synnerhet var helt ute, men se där vad fel man kan ha. Det finns förmodligen en hittills okänd kemisk formel som skrivs:

Cu + Zn + H2O + Kaffe = Pb.

Sug på den.

tisdag 25 januari 2011

Halvtidspausbloggande

Ja, vad säger man? Just nu ser det inte så jättebra ut, men det känns ändå inte skitdeppigt eftersom Sverige redan är klara för semifinal. Frågan är ju bara om det är taktiskt att vinna eller förlora den här matchen. Frankrike är ju aldrig roliga att möta, men nu har ju Spanien visat framfötterna på ett sätt man inte sett sen Talant Dushebaevs dagar. Eller nä, nu var jag kanske taskig. Men ändå. Man undrar ju om det är en läggmatch. Fast det tror jag inte. Såna är inte vi. Hoppas jag åtminstone.

Oavsett vilket är det aldrig roligt att se Sverige ligga under. Eller att se belåtna danskar mata in mål efter mål så att det står 17 jävla 11 i halvtid. Eller att Mattias Gustavsson fick sitt vrålsnygga mål i slutsekunden bortdömt. Eller se Niklas Landin ta ungefär alla skott mot mål och Mattias Andersson ungefär inga alls.

Näe. Det är allt rätt deppigt ändå. Även om VM inte på något sätt är över för Sveriges del.

Åh nej, Sverige - Danmark 24 - 27

Det är ju för deppigt. Och nu får vi antagligen möta Frankrike, om nu inte Island gör ett jätteryck och tar igen sitt underläge på fem mål (just nu).

Jaja. Men det är ju ändå SEMIFINAL. Fantastiska insatser, eller som vi helt enkelt brukar säga: Bra, väldigt bra.

söndag 23 januari 2011

HURRA, Sverige - Kroatien 29 - 24!

Dags för ännu en rysarmatch i detta nagelbitar-VM. Och i vanlig ordning gick det inte att slappna av förrän kanske i femtioåttonde minuten. Det här kan inte vara hälsosamt.

Men bra, väldigt bra. Nu hoppas vi på att Danmark slår Argentina så att semifinalplatsen är säkrad. Heja Danmark! (gäller alltså endast idag).

lördag 22 januari 2011

HURRA, Sverige - Serbien 28-24

Ja, vad säger man? VM i nagelbitning är väl mer korrekt än VM i handboll. INGENTING är självklart och givet och vi vågade inte slappna av förrän det var kanske två minuter kvar och Sverige ledde med fyra. Mål då alltså. Men innan dess var det nervöst och NEEEJ och JAAAA-utropen avlöste varandra i rask takt. Adrian (snart 2) lärde sig  säga ordet "handboll" och kunde identifiera sporten när vi zappade över till Island - Tyskland på TV4 Sport i pausen. Intelligent pojk, men så är vi ju också släkt i raka led.

Nu: Eftersnacksgottning.

torsdag 20 januari 2011

HURRA, Sverige - Polen 24 - 21

Men vilken MATCH! Det gick ju (som vanligt) inte att slappna av en enda sekund. Inte ens när det bara var en minut kvar och Sverige ledde med tre. Man vet aldrig vad polacker kan ta sig till på sextio sekunder. Men nu gick det ju vägen och Sverige får med sig poäng till mellanrundan. Annars hade det ju resten av VM varit...halvtrist. Vi har ju varit där hela senare halvan av 2000-talet, det kan ju vara skönt med lite 90-talskänsla igen. 

Nu borde jag sova, men först ska jag gotta mig i eftersnacket.

tisdag 18 januari 2011

Handbollskväll

Jag laddar inför Sveriges match mot Argentina genom att se Polen - Sydkorea. Igår ville jag se sydkoreanerna kräla i stoftet, men idag hade jag gärna sett att de hade vunnit. Nu gjorde de tyvärr inte det, även om det faktiskt tog 42 minuter innan Polen masade sig upp i ledning.

Man kan inte annat än känna för sydkoreanerna (när de inte möter Sverige alltså). De är ju så små*. De ser ut som ett litet pojklag som kilar omkring på planen i väldig fart. Och så ser de hela tiden helt outgrundliga ut även om de förmodligen är skitförbannade. Gör de mål ler de möjligen lite blygt, men i övrigt rör de inte en min vad som än händer.

Men detta är förstås HELT OVIKTIGT nu när Sverige ska möta Argentina ikväll. Så nu är det tillbaks till tv-soffan och full koncentration. Christian sa idag att han hade "zappat mellan matchen och Idrottsgalan" igår. Det hade jag ju aldrig klarat av, kan jag säga. Jag har till och med utlyst tv:n och fjärrkontrollen till MIN PRIVATA EGENDOM under handbolls-VM. Nu är Oskar mycket hänsynsfull så jag tror inte att detta behöver testas i skarpt läge. Men det är lika bra att vara på den säkra sidan.

* Den största sydkoreanska spelaren är 193 cm. Men han är mer ett undantag som bekräftar regeln.

Åh NEJ, Sverige - Argentina 22-27

Det finns bara ett enda ord att säga:

FUCK!

Och så får vi blicka framåt igen.

måndag 17 januari 2011

Peptalk

Tord: Vilken OTÄCK bild du har lagt upp som profilbild på Facebook.
Jag: Tycker du?
Tord: Ja...du ser så snäll ut på den!

Ondska är det nya snälla, eller nåt.

Hurra, Sverige - Sydkorea 30-24

Ja, det är ju sällan man kan ligga på soffan och liksom bara njuta av handbollen, man kan mer tro att det är VM i nagelbitning. Från min sida då alltså. Men det gick ju vägen den här gången också. Trots 11 (!) svenska utvisningar. Och man kan inte låta bli att imponeras av de små ettriga koreanerna med sina Beatlesfrisyrer som till synes helt outtröttligt attackerade den svenska köttmuren gång på gång. De var helt enkelt bra, väldigt bra.

Fast Sverige var bättre, och Källman var bäst. Allt är som det ska vara med andra ord.

lördag 15 januari 2011

Hurra, Sverige - Slovakien 38-22!

Men vilken MATCH! Efter en lite skakig inledning får man väl säga, för i handboll är det ju sällan man kan sitta ner och koppla av och bara njuta. Som man faktiskt vågade sig på litre försiktigt mot slutet av andra halvlek när Staffans och Olas boys fullkomligt mosade slovakerna.

Ja, det enda man kan klaga på är väl möjligen då att man inte var på plats i Scandinavium och fick uppleva STÄMNINGEN. Men man kan ju inte få allt. Keep up the good work! Nu ska jag gotta mig i eftersnacket.

fredag 14 januari 2011

Hurra, Sverige-Chile 28-18

Jamen det kändes väl ändå rätt bra även om det var lite knackigt i anfallsspelet ibland. Och i målvaktandet i andra halvlek. Men det är väl inget att lipa för att man bara vann med tio mål, även om man kanske borde ha vunnit med tjugo.

Och enligt telia.se "ska" digitaltv-problemen nu vara åtgärdade. Hm. Det tror jag när jag ser det, inte förr. Och fan ta er om det händer igen! Åtminstone om det händer under handbolls-VM.

torsdag 13 januari 2011

Äntligen

Idag börjar det.

Handbolls-VM, om ni inte kunde räkna ut det alltså.

Fucking djävla KUKSUGAR Telia

Alltså, här har man gått och laddat för handbolls-VM på hemmaplan i evigheters evigheter. Typ ända sen EM 2010.  Eller EM 2002, som också var på hemmaplan. Skitsamma, länge är det. Och idag är det som sagt premiärmatch, Sverige mot Chile.

Och vet ni vad som händer då? Jo, kuksugar-Telias djävla digital-tv-tjänst bara lägger av. Ingen bild, inget ljud, bara text-tv och lite andra skit-tv-tjänster som man inte har någon nytta av fungerar. Och på Telias djävla användarovänliga sida kan man efter tio miljoner klickningar förstå att det är någon slags krypteringsfel på betalkanalerna, men att man ska kunna se gratiskanalerna som vanligt. MEN DET KAN MAN INTE!

Nu var goda råd dyra, och som väl var kom Oskar på att vi har en a. gammal amish-tv-antenn på taket, b. en annan digitalbox från hans tidigare liv utan Telia, och c. en sladd från amish-antennen som av någon outgrundlig anledning mynnar ut i min garderob. Så han fixade lite flinkt ihop en lösning där man kan få in ettan, tvåan och fyran via antennen.  Plus en massa kall luft, eftersom garderobsdörren inte går att stänga runt antennsladden och garderobens isolering är obefintlig och det är minusgrader ute. Men det är ju små problem jämfört med hur det kunde ha varit. Alltså helt utan handboll! 

Alltså, Telia, jag är rätt pissed off nu. Jag har varit trogen kund i hela mitt vuxna liv. Alla som ringer till mig och erbjuder alla möjliga tjänster både snabbare och billigare avspisar jag vänligt men bestämt med motiveringen att jag är nöjd med det jag har. Är detta tacken? undrar jag nu. Så här nära att byta telefon-bredbands-tv-leverantör har jag aldrig någonsin varit i hela mitt liv, bara så ni vet det.

Men nu: Handboll. Tack vare Oskar, som är en vardagshjälte. Det är nästan bättre än att vara gift med Indiana Jones.

torsdag 6 januari 2011

Beware

De sista skälvande timmarna av 2010 och de första skälvande timmarna av 2011 hade jag en febrig Adrian som klistrad på mig och blev formligen impregnerad med FUCKING dagisvirus. Så jag var inte särskilt förvånad i morse när jag vaknade och det kändes som att jag hade svalt en byggfläkt. Och startat den någonstans på vägen.

Idag ska jag bara ligga på soffan och kolla på Beckfilmer. Jag tjuvstartade lite igår faktiskt, även om jag inte var sjuk då. Men idag är det mer legitimt.

onsdag 5 januari 2011

Dagens boktips

Just nu läser jag Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Den är så sjukt roligt att jag liksom måste ransonera läsandet för att den inte ska ta slut i förtid. Om man ska ta till en jämförelse så blir det som en skön blandning av Forrest Gump (boken för bövelen, filmen är bara en bråkdel av handlingen)och Stängslet (Magnus Mills). Så det här blir liksom tre boktips i ett, som ett litterärt Kinder-Egg.

Det enda som bekymrar mig är att det står "Den roligaste bok jag någonsin läst" på baksidan av Hundraåringen... Detta uttalande har gjorts av Lasse Berghagen. Det betyder alltså att Lasse Berghagen och jag har ungefär samma slags humor.

Känns ju inte så rockn'roll precis.

tisdag 4 januari 2011

Jag tycker om knark, men jag vill inte att DU ska hålla på med det.

Idag berättade Jenny att hon har Carl Bildts röst på sin GPS. Det kan väl aldrig vara bra? Han säger väl förmodligen att man ska svänga åt höger oavsett vart man är på väg. Och råkar man svänga vänster kommer han högst sannolikt säga att man är på väg åt fel håll och bör vända om omedelbart.

Jag ska träffa Jenny imorgon. Vi får väl se om hon kommer fram.

måndag 3 januari 2011

Nyårslöften

Ja, då var det nytt år. Eller det har det ju varit i flera dagar, så det kommer väl knappast som en skräll. Jag tänkte skriva om mina nyårslöften. Jag brukar vara ytterst sparsam med nyårslöften. Ett gång i mitten på 90-talet lovade jag att börja överväga möjligheten att börja sy i tappade knappar istället för att ersätta dom med en säkerhetsnål. Jag övervägde detta och kom fram till att det kunde vara rimligt. Ni ser, jag utvecklas.

Ett annat nyårslöfte jag gav var att läsa Sagan om ringen. Det har jag också gjort. Fast Oskar påstår att det inte räknas om jag inte läser hela trilogin, men han har ingen talan i det här fallet.

Inför 2011 tänkte jag lova att börja dricka mer champagne. Eller jag är inte så kräsen, det går bra med i stort sett vilket bubbelvin som helst. Bara det smakar gott och är festligt. Livet är en fest.

Och hur gick egentligen den där låten som handlade om en gummianka som hette Johnny?

För ett tag sedan gick en av mina få men inte desto mindre kära inredningsdetaljer i hemmet sönder. En tvålpump, som förutom tvål även innehöll två små pingviner i ett snölandskap. Man kunde skaka på tvålpumpen, så snöade det på pingvinerna. Otroligt stämningsfullt. Jag har haft den i min ägo i många år. Plötsligt en dag ramlade den i golvet, eller okej, det var väl jag som råkade fumla omkull den, och det blev ett hål i pingvinernas himmel. Dessvärre påverkade detta själva trycket i pumpanordningen, så att det inte längre gick att pumpa någon tvål. Tråkigt är bara förnamnet.

Har man en gång haft en klatschig tvålpump som ovanstående så nöjer man sig inte med vad som helst. Familjen W skickades till IKEA, och återvände med en tvålpump som inte bara var menlös, den visade sig dessutom vara helt värdelös. Daniel köpte då en ny, aningens fränare, men den visade sig ha en botten av metall som gjorde repor i handfatet, och som dessutom inte riktigt fick plats eftersom handfat fortfarande, på 2000-talet, tillverkas med en djävla försänkning där tanken är att det ska ligga en snuskig gammal Lux-tvål från 50-talet och säkerställa spridningen av samtliga i västvärlden förekommande bakteriestammar från hand till hand. Pingvin-tvålpumpen (RIP) passade perfekt i denna försänkning, inga andra tvålpumpar gör det. Men de flesta kan åtminstone stå bredvid. Metallbottenpumpen kunde inte det utan fick stå och liksom vagga mellan försänkningen och resten av världen.

Det slutade med att jag fick köpa en ful och anonym tvålpump i svart plast från Biltema, bara för att få en djävla tvålpump som fungerade. Då har man sjunkit bra lågt, skulle jag vilja påstå. Nästa steg mot den totala botten är väl att övergå till såna där värdelösa Bliw-tvålar i form av droppar som man med sina blöta händer ska skruva på och trycka ut tvål. Ett skitdåligt koncept om ni frågar mig.

Men nu är ordningen återställd. Tomten, i samarbete med familjen W, överlämnade tvålpumparnas Rolls Royce: Mr Cold i julklapp.

Jag är mycket nöjd. Det är numera ett sant nöje att tvätta händerna igen.