söndag 28 mars 2010

Kappsäck full med pengar är ju också bra att ha

Nu har den här månadens bistra röv-räkningar betalats. Inklusive Telias sura uppsägningsavgift. Och nej, Telia, jag är inte riktigt nöjd med svaret i förra inlägget. Jag kan (om än motvilligt) köpa att det är tre månaders uppsägningstid och betala för det. Men det här står SPECIFICERAT som "uppsägningsavgift" på fakturan, och jag är fortfarande väldigt intresserad av vilket moment i processen att avsluta ett abonnemang som motiverar en summa på 435 sura riksdaler. Det borde ju bara vara att, ja inte vet jag. Dra ur sladden, klicka i en ruta, delete:a något eller vad som helst, men det känns inte som att det skulle ta särskilt många sekunder. Skulle jag ju kunna tycka som icke sakkunnig i frågan.

Illuminate me, pls.

onsdag 24 mars 2010

Ten years ago I bought you some cufflinks

För ett tag sedan sa Oskar upp sitt telefonabonnemang. Så ofta rings det inte i den fasta telefonen att vi kände att vi behövde ha VARSITT abonnemang när vi flyttade ihop. Så vi behöll mitt och han sa upp sitt.

Nu har mjöldryge-Telia skickat en räkning på 435 spänn, för avslutande av abonnemang. Alltså Telia, nu får ni fan skärpa er. Nu är vi fan inte vänner längre. För det första, det kostar apmycket att öppna ett abonnemang. Så mycket att det dröjde skitlänge efter det att jag hade flyttat hemifrån innan jag ens hade RÅD att ha en fast telefon . Det hade ingen annan i bekantskapskretsen heller i och för sig, så det var kanske inte hela världen. Man hade ju ändå ingen att ringa till (detta utspelade sig  förstås IMT, Innan Mobiltelefonernas Tid), utan man tillbringade fasligt mycket tid med att stå och vänta på folk som man hade bestämt träff med men som aldrig dök upp, samt att ringa i mynttelefoner (alternativt få tag i pengar att stoppa i sagda mynttelefoner) till folk som ändå inte var hemma, samt att liksom drälla omkring på måfå och hoppas träffa på den man hade stämt träff med eller någon annan man kände, vilket var oerhört tidsödande och ofta inte särskilt givande heller. Men det är ju kanske inte Telia idags fel.

Men åter till ämnet: Som om det inte vore nog med det så kostar ju själva abonnemanget rätt så svindlande summor varje kvartal, långt mer än vad man ringer för, men okej då. Och skulle man få för sig att flytta någonstans så får man slanta upp en dryg femhundring för att flytta det från A till B. Men okej, det kan jag väl också köpa, även om jag tycker det är en rätt saftig taxa, men det ingår väl ändå något litet pillande och kanske en och annan tangentbordstryckning.

Men att AVSLUTA ett abonnemang, hur i helvete kan det vara så krångligt och arbetskrävande kan det vara att det motiverar en AVGIFT på hundratals kronor? Det skulle jag allt bra gärna vilja veta. Jag och många med mig, som det brukar heta. Kom igen nu, Telia. Ge mig ett svar.

söndag 21 mars 2010

In summer, winter, rain or sun - its good to be on a horseback

Varje söndagskväll klockan sju sitter jag som klistrad framför Ponnyakuten på Barnkanalen. Det är veckans roligaste program och Tobbe Larsson är en sån klippa att luta sig mot att man nästan önskar sig ett litet problem, så att han kunde, liksom, ta hand om en. Eller nåt.

Ikväll har vi emellertid annat för oss, så jag har precis förhandstittat på kvällens avsnitt på SVT Play. Med några få undantag så tycker jag att ungarna som är med i Ponnyakuten mest verkar vara bortskämda avkommor till curlande och rika föräldrar. (De två killarna som är med i programmet kunde för farao inte ens bädda en säng, hade aldrig gjort det!) Och med några få undantag så rider de som krattor, ungarna alltså, inte de rika curlingföräldrarna. Jag tycker inte alls man ska ha en egen ponny när man rider som en sopa, då får man gå på ridskola och lära sig istället. Och nej, man rider inte ett dugg bättre bara för att man har råd att köpa den dyraste utrustningen, bara så ni vet det. Det finns mycket att reta sig på här som ni märker.

Och i kvällens avsnitt höll jag på att bryta ihop helt, för då visade det sig att en av tjejerna bäddade en av killarnas säng och vek ihop hans kläder och hade sig, "för att vara schysst". Och tyvärr är det här inget alls ovanligt. För varje kille som håller på med ridsport så finns det en hel klase tjejer som är beredda att plocka i ordning efter dom, mocka åt deras hästar, putsa deras träns, himla med ögonen åt att killar-är-så-slarviga. Stallen är fulla med sånt här, och SLUTA MED DET, är vad jag vill säga. När han blir en framgångsrik tävlingsryttare så kommer han aldrig i helvete att komma ihåg ifall det var Jossan eller Stina som mockade hans box eller stod och rullade upp hans benlindor så att han kunde lägga 100 % av sin tid på träning istället för allt det där tidsödande som utgör 90 % av hästeriet (mocka, rykta, fodra, sopa, städa, bära hinder...det tar aldrig slut). Och Jossan och Stina kommer bara att fortsätta vara mediokra vardagsryttare som ingen kommer att tacka.  

SLUTA!

onsdag 17 mars 2010

SVAMPBOB DJÄVLA FYRKANT

En fördel med att ha vuxna barn är att man slipper engagera sig i dåliga barnprogram. Igår berättade Ola (obs, inte Magnell) om en barnprogramskaraktär som heter Svampbob Fyrkant, och jag bara undrar hur i helvete man kan vara en seriefigur och heta SVAMPBOB FYRKANT? Men vad är det för namn? Och vem har kommit på det? SVAMPBOB FYRKANT. Det låter ju för helvete inte klokt.

Som vanligt fick jag googla mig till mer kunskap, och nu vet jag det mesta om Svampbob Fyrkant. Mer än jag ville veta, faktiskt. Trazan och Banarne, kom tillbaks, allt är förlåtet.

tisdag 16 mars 2010

TRÅKPRETTO

Igår när jag körde till jobbet så lyssnade jag lite på radio. Först spelade dom Tomas Andersson Wij, en artist som enligt mig är både  tråkig och pretto. Sedan spelade dom en låt med Cardigans, en grupp som enligt mig är både väldigt tråkiga och dessutom pretto. Och därefter spelade de en låt med Kent, en grupp som enligt mig också är enormt tråkiga och till råga på allt superpretto.

Då orkade jag inte med mer prettotråk, vad är det för sätt att börja veckan på liksom, så jag snärtade över till CD-spelaren istället och lyssnade på Ola Magnell. En artist som enligt mig både är rolig och o-pretto. 

Ola är helt enkelt en klippa.

måndag 15 mars 2010

När Sven Stolpe får Das Kapital i läxa

Häromdagen slölyssnade jag på ekonominyheterna. Där sades det bland annat blablabla, inte högre än inflationen som är 1,2 %...och då undrar jag genast: 1,2 % AV VADÅ? Men det sa de inte, och det tycker jag är en högst relevant undran. Jag har inte riktigt kunnat släppa det där, så idag frågade jag Andreas, som har det här med ekonomi som sitt levebröd, och han blev helt svävande på målet och bara...jaaa, BNP är det...väl?

Man kan ju verkligen undra vad det här är för hittepåvetenskap egentligen. Inte konstigt att det blir finanskris.

När filmerna har sagt att den som krånglar måste dö

Igår gick Oskar med i Facebook, och nu kände jag lite att nää, nu får väl jag också testa då, jag kan inte vara sist i Sverige med detta. 

Nu har jag testat. Jag har varit medlem på Facebook i 4 minuter och fått en vän (Puppan). Men var är alla andra? Jag kan inte ens lägga till Oskar som vän, för han har gjort sig hemlig på något sätt. Eller så är det jag som är trög som inte hittar honom.

Jag vet ärligt talat inte om detta har berikat mitt liv så värst mycket. Men den som lever får se.

söndag 14 mars 2010

Sumprunkare bliv vid din läst

Jag är just nu sysselsatt med att läsa-om Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, en bok som tillsammans med resten av Stad-serien (och en hel del andra böcker I OCH FÖR SIG) är något jag anser att alla bör läsa minst en gång i livet. 

Där kom jag på nytt i kontakt med ordet sumprunkare. Det låter ju som något som är hämtat ur kapten Haddocks glosbok, men det är faktiskt ett yrke. Eller var. Fångad fisk förvaras i något som kallas sump, och en sumprunkare ser helt enkelt till att det strömmar friskt vatten genom sumpen så att fisken hålls vid liv tills det är dags att sälja den. Detta görs, åtminstone i Mina drömmars stad, genom att binda en sten i ett rep vid masten och sedan få stenen i svängning så att båten liksom vaggas fram och tillbaks. Sedan kunde sumprunkaren sitta där vid masten och ta sig en sup eller två i godan ro.

Det är nog inte många som har detta i sitt CV nuförtiden, skulle jag tro.

lördag 13 mars 2010

Ni talar om frihet och om demokrati, och så handlar det bara om simpel profit

Alltså, jag är kanske trög, men jag fattar verkligen inte varför man ska hålla på och tjafsa om ifall avrättningar som skedde för hundra år sedan ska kallas folkmord eller ej. Vad har det för praktisk betydelse?

Jag har väldigt svårt att föreställa mig att personer som av olika orsaker strök med vid Ottomanska rikets fall kommer att uppstå från de döda, nöjda och glada och tacksamma för att de liksom blivit uppgraderade till att ha blivit erkända i ett folkmord istället för att ha drabbats av en vanlig sketen avrättning i samband med ett vanligt sketet krig.

Och det är ju inte precis så att världens står fri från politiska och religiösa konflikter i nutid, så att man måste börja söka problem bakåt för att liksom säkerställa att vapenindustrin ska tuffa på i alla väder, oavsett situationen i världen i allmänhet och ekonomiska kriser i synnerhet.

Skärpning, kretiner.

onsdag 10 mars 2010

PRON

Igår när jag körde hem från jobbet hamnade jag bakom en jättestor lastbil, som på sitt flak hade lyckats baxa upp en ännu större skördetröska. Jag föreställde mig att det var så det skulle se ut om någon mot all förmodan skulle få för sig att göra en pornografisk version av filmen Maximum Overdrive. Varför någon nu skulle vilja det, men den siste idioten är ju uppenbarligen inte född än. Vänta bara, och kom sedan ihåg var ni hörde det först.

Jomen Facebook känns ju VÄLDIGT angeläget, faktiskt

Jag: Jag pratade med Eve och frågade om hon hade något skvaller, men det hade hon inte. Så jag sa "Vi får väl också gå med i Facebook så vi får veta vad som händer" och hon bara "Aldrig i livet! Kenneth är helt fast i det där, en gång när jag låg och sov så vaknade jag av att det råmade och bräkte och höll på, då var det Kenneth som jobbade på sin Facebook-bondgård! Och igår när vi skulle iväg och hade jättejättebråttom så sa han att han bara skulle skicka ett viktigt mail först, och sen när jag kollade så satt han för helvete och skördade tomater! På Facebook!"
Barbie: Jo, men man MÅSTE ju inte göra sånt på Facebook. Men jag och Kenneth och Fanny, vi håller på med det...och så Ninni och Fridolf. 
Jag: Och vem i helvete är Ninni och Fridolf?
Barbie: Det är två kaniner. 
Jag: KANINER? Som är med på Facebook?
Barbie: Ja, vi är liksom ett team...som hjälps åt. 
Jag: Jahadu...Nu känner jag mig väldigt UTANFÖR ska du veta.

söndag 7 mars 2010

STRESSPIL för i helvete

I hela mitt liv efter åttiotalet så har jag använt ordet stresspil för att beteckna den vita triangel som på den yngre stenåldern blinkade i tv-rutans övre högra hörn för att markera att det började ett program på andra kanalen. Ni vet, på den tiden när det bara fanns två kanaler. När jag nämnde ordet stresspil för Oskar så påstod han att det måste vara ett lokalt uttryck från mitt föräldrahem, ett uttryck som inte hade någon som helst förankring i svenska språket. Haha, tänkte jag och skulle raskt till att överbevisa honom med en enkel googling.

Och fick helt chockerande INGA relevanta träffar. Menar du stresspel? bräkte Google menlöst, och levererade en stor mängd länkar på tyska som handlade om Viagra.

Menvadfan? Visst är det fler än jag som använder ordet stress-pil? Ja, jag vänder mig främst till er som var med så att säga. Hjälp mig nu. Ge mig rätt.

fredag 5 mars 2010

Där kan man läsa hur allting är och hur det står till med både folk och fä

I morse hörde jag på radion att Schweiz ska rösta om huruvida djur har rätt till advokat som försvarar dom i brott mot djurskyddslagarna. Det finns redan en föregångare, Antoine Götschel heter han, en schweizisk advokat som verkligen står på de svagas sida i samhället.

Det är en så vacker tanke. Hans senaste fall var en 11 kg tung gädda, som blivit utsatt för både lidande och ond ond bråd död eftersom fiskaren som fick gäddan på kroken var skäligen sölig när det kom till avslut, det tog nämligen mer än 10 minuter att ta kål på den.
- Det var allvarlig misshandel. Jag försvarade fisken av samma skäl som en åklagare ger sig på mördare: se till att ansvariga straffas för sina brott, säger han.

Ja, vad säger man? Jag är förstummad. Stum som en fisk så att säga.

onsdag 3 mars 2010

I ur och skur med rot och rut

Precis när man lärt sig att ROT som i ROT-avdrag står för Renovering Ombyggnad Tillbyggnad så börjar alla snacka om RUT-avdraget som en synonym för det förvisso längre och krångligare "skatteavdrag för hushållsnära tjänster" . Vad kan det tänkas vara en förkortning av då, undrade vi och kom efter en stund fram till att det nog kunde vara Rikas Underliga Tilltag. Det kändes som att det låg rätt så nära till hands.

Men så enkelt var det inte. RUT står för Renhållning Underhåll Tvätt. Så nu vet ni det, latmaskar.

måndag 1 mars 2010

Film är bäst i 3D

Igår var vi och såg Avatar. I 3D, för det sägs ju att just den här filmen är gjord med en så banbrytande teknik och man vill ju gärna kunna säga att man har varit med så att säga från begynnelsen. Det händer ju liksom inte varje dag decennium.
Jag måste medge att jag inte hade research:at innan, vilket jag alltid brukar göra innan jag går på bio. Eller oftast har jag ju läst boken som filmen bygger på, eller så har jag åtminstone läst någon slags recension.  Jag var inte ens särskilt intresserad av filmen, eftersom Puppan sagt att den var ungefär som Pocahontas. Nu har jag i och för sig inte sett Pocahontas, men jag drar hela Disneys tecknade utbud över en kam, och den hetsar inte direkt upp mig om man säger så. Men jag trodde att det var någon slags barnfilm jag skulle få se. Jag höll på att svimma när Johan (som uppenbarligen HADE research:at) sa att den var över två och en halv timme lång, och beredde mig på en rätt så dryg långsittning.
Men jag måste säga att det var en maffig upplevelse. Eller först var det INTE det, för allra först visades reklam för filmen Shrek 4. I 3D. Jag tycker att det där Shrek-trollet med sin enfaldiga uppsyn är inte så lite motbjudande, och att uppleva att en gigantisk grönblekfet  varelse tornar upp sig snudd på i ens eget knä var inte alls särskilt angenämt. Men sedan kom filmen igång, och den visade sig vara riktigt spännande, även om den var alldeles otroligt förutsägbar, men jag gillar det där med de små och svagas ihärdiga och till synes fruktlösa (men till slut ändå helt osannolikt lyckade) kamp mot den kapitalstinna och giriga överheten. Även om det kan gränsa till pekoral ibland, men jag gillar det. Och 3D-upplevelsen var faktiskt helt magnifik. Gå och se. I 3D. Om ni inte redan har gjort det vill säga.
Nu följer en liten
(((SPOILER-VARNING)))
för jag vore ju inte jag om jag inte hade hittat åtminstone några små detaljer att haka upp mig på.
6 orsaker att irritera sig på Avatar:
1. Varför blev Jake helt djävla översvämmad av såna där manetliknande frökapslar från det där heliga trädet som hade sån insyn i allt, så att man (och na’vi) skulle inse att han var GOD, något utöver det vanliga, när han i själva verket (åtminstone vid den tidpunkten) var ute efter att SPIONERA för FIENDEN? Och kom inte med att trädet visste att han innerst inne var god, för det var han inte DÅ, även om han blev det sen. Nej, jag ger mig inte på den punkten.
2. Om man, som na’vi, är ett naturfolk som lever i total harmoni med naturen och själen och världsalltet och hela skiten, har man verkligen bry med att skyla sina könsdelar då? Om man lever så i samklang och harmoni med allt och alla, varför bryr man sig då överhuvudtaget om att ha små höftskynken, och (för damerna), en klädsam krans med löv som precis täcker bröstvårtorna? Borde man liksom inte stå över sånt där onaturligt? (Ja, jag VET att det är en amerikansk film, men herregud, de behövde väl inte ha könsorgan som hängde och dinglade, de som gjorde filmen kunde väl ha hittat på att de här na’vis var helt asexuella?)
3. Varför är det ALLTID så på film, att en man och en kvinna (i det här fallet: Jake och Neytiri) som möts och som HATAR varandra alltid alltid alltid på något vis inser att de i själva verket innerst inne är KÄRA i varandra? Och detta illustreras ALLTID med att de hamnar i en situation där de av någon anledning tvingas att stå tätt intill varandra och så släpper han (oftast) blicken från det de håller på med och kommer till INSIKT att det här är ju för fan en riktig pingla och börjar se på henne med helt nya ögon (den så kallade kåtblicken) istället för att fokusera på det de ska göra, och hon blir (oftast) förorättad och fnyser och vräker ur sig att han är en stor idiot. Då vet man att han har halva inne. Det är bara en tidsfråga. Hon kommer att vekna.
4. Hur gick det till när Jake så att säga uppgraderade sig från sitt vanliga flygfä till den där stora rödgula mäktiga ödlefågeln (det hette något snitsigt som jag har glömt) som gjorde att han kunde förena alla klaner i ett litet nafs? (Och hur kunde alla klaner ta sig dit och lära sig hitta så djävla snabbt i den där gigantiska djungeln?). Alltså, det var ju SKITSVÅRT att få till det med den där vanliga ödlan. Man hade bara ett försök, och det var ju rätt kritiskt. Och det borde ju vara typ hundra gånger svårare att få till det med den största och mäktigaste. Man fick aldrig se hur det gick till,  plötsligt kom han bara svischandes och alla blev helt förstummade.
5. Om man är pilot och klagar på att man inte kan se, varför har man då SOLGLASÖGON på sig när man är ute och flyger i ett mycket kritiskt skede?
6. Det kändes lite larvigt att Dr. Grace skulle dö sådär. Sigourney Weaver är faktiskt JÄTTEVAN att flyga omkring i rymden och slåss med fan vet vad för livsfarliga monster. Hon borde vara härdad vid det här laget. Typ osårbar. Eller snudd på. Det har jag sett i Alien-filmerna.
Men trots detta så gillade jag filmen. Bara så ni vet.