Jag gillar solrosor, tycker man blir så glad av dom och i år så tänkte jag att nu djävlar ska jag så helt enorma mängder solrosor. Så det gjorde jag. Dagen därpå hade fåglarna haft all inclusive-buffé och satt i sig vartenda frö. Sådde nytt och ställde in dessa sådder i en tom vaktelvoljär där jag sedan glömde bort att jag hade ställt den för det var så mycket annat just då. Men det måste ha ramlat ner ett frö från all inclusive-buffén, för en dag hade det vuxit upp en solros på vår s k uteplats (som egentligen bara är att vi har ställt ett bord och en soffa där, men det låter ju flott).
Solrosen växte och jag hejade på den varje dag. Den grenade sig och hade väl kanske 10 blommor allt som allt. Den kom från frön jag petat ut från hönsmaten, så det var ingen fancy förädlad sort men man fick mycket för pengarna.
I fredags så fick jag en kort sekund njuta av detta fina: på varje utblommad blomma satt det en steglits och mumsade solrosfrön. Det var fint att se. Bilden jag tog genom fönstret blev ju däremot mindre lyckad. Solrosen är alltså det som växer bakom stolen. Steglitserna går inte att se om man inte zoomar extremt mycket och då måste man nog ändå veta att det är steglitser och inte bara anonyma fåglar.
Får väl istället nöja mig med att jag lyckades få alla fyra hundarna att fastna på samma bild när vi var på skogspromenad i lördags förmiddag. Laban är så duktig och knatar på. Det finns folk som hävdar att man absolut inte får motionera valpar, men jag är inte en av dom. När vi kom hem efter en härlig tur i skogen så rasade Laban runt i trädgårde, han slogs och bråkade och jagade efter Tage (som har en ängels tålamod) i ett par timmar medan jag städade och repade kirskål åt hönsen och plockade vaxbönor till mig själv, så jag har svårt att se att en promenad på 45 minuter skulle vara skadligt. Sen får man väl såklart vara beredd på att stanna och vila eller bära hem en valp som blir trött, men det säger väl sig självt.
Kan väl säga vad som lyckats respektive misslyckats denna odlingssäsong: Squash, kål och bönor har jag fått massor av. Tomater har väl gått lite sisådär. Förra säsongen tyckte jag det bara blev en massa blad och nästan inga tomater i växthuset, och jag tänkte att det har väl varit för näringsrikt då, så därför planterade jag i samma baljor och tillförde ingen extra gödsel, men nja. Det är fortfarande en monsterdjungel och inte så värst mycket tomater. Det har gått mycket bättre på friland. Där har jag däremot inte varit så duktig på att binda upp höga sorter så mördarsniglarna har haft kalas i dessa Babylons hängande tomatträdgårdar. Aja, man kan inte lyckas med allt. Gurkan lyser också med sin frånvaro och purjolöken blev det inte mycket med. Och fan vet vad som hände med salladen? Inte ett frö grodde, det var kanske för kallt.
Har dock lyckats med en sak: BLOMMORNA. Har ju kämpat på med den extremt magra jorden där inte ens sorter med varningen "frösår sig lätt" har velat sprida sig. Älskar ju när det dyker upp blommor som man inte har sått där man minst anar det, men det har inte velat sig. Men skam den som ger sig. Nu har jag i alla fall fått gurkörten att börja växa lite här och där. Snart kanske också ringblommorna börjar sprida sig. Har också satt en massa såna där ängsblommefröblandningar med hopp om att det ska dyka upp till exempel blåeld och oxtunga. Ett jättestort nattljus kom från ingenstans och blommar nu praktfullt utanför grinden till trädgårdslandet. Bland annat dårå. Hoppas att de pollinerande insekterna blir glada. Jag blir det i alla fall.
